lördag 24 december 2011

När man minst anar det...


När man minst anar det springer man på någonting som skulle passa i det lilla torpet...den dag det är uppbyggt och beboligt.


På väg upp mot julfirande i Sälen stannade vi till för att äta i Rottneros (vilket får mig att osökt komma att tänka på Göran Gudmundssons sommarprat om sitt Ruttneros). Nåväl, mätta och glada beger vi oss mot utgången för vidare färd, men vad hittar jag då vid kassan? Jo, en mängd väldigt vackra kort från svunna tider. Sådana jag känner igen från min mormors hus när jag var liten. Jag kunde inte ge mig av utan att inhandla några av dem. Att pengarna dessutom gick till välgörande ändamål försämrade ju inte känslan av att vara nöjd med dagens inköp. God Jul på er alla!



måndag 12 december 2011


Äntligen är nya kursprogrammet från BVN ute. Alltid lika roligt att titta igenom årets kursutbud. Jag är sugen på en av fönsterrenoveringskurserna, men jag vill lära mig att även laga fönsterkarmen, inte bara fönsterbågarna. Jag vet att jag behöver det...tror ni jag kan ta med HELA fönstret?

söndag 4 december 2011

Byggnader som ska bort


En vecka efter att jag plockat ner mitt lilla torp kommer ett mejl från en bekant jag inte träffat eller talat med på länge. I mejlet undrar han om jag fortfarande är "huslös", vilket jag nu då lyckligtvis inte är.

Via sitt jobb hade han fått i uppdrag att avyttra ett gammalt torp med tillhörande lada och han undrade nu om jag var intresserad. Vilket sammanträffande. Jag fick sanningsenligt medge att jag (trot eller ej) numera var med hus, men att jag naturligtvis ändå ständigt och alltid är intresserad av gamla hus, framförallt om de inte får stå kvar och kan räddas från rivning. Jag fick bl.a. dessa bilder skickade till mig. Jag är helt såld på ladan, jag vill ju ha en lada till mitt fina lilla torp...men jag har ju ingen plats för mer material...och frågan är om jag har ork och tid, det känns inte så just nu iallafall. Min förhoppningen är dock att dessa båda byggnader kan få stå kvar ett tag, tills tiden, orken och platsen återvänt.

Jag har också vidarebefordrat huset till en vän som jag tror kan ta hand om det, eller hitta någons om vill och kan. Eller, det kanske finns någon här som är intresserad? Jag vägrar gå med på att dessa båda byggnader ska rivas och för all framtid begravas! Ladan är jag fortfarande spekulant på, ska snart få veta mått och lite annat. Den som lever får se...


söndag 27 november 2011

Väder och vind



De senaste dagarna förstår jag mer än väl vilken tur med vädret jag haft under mina nedplockningsdagar. Hur kan jag haft sådan tur? Det är faktiskt helt otroligt.

Huset ligger nu nedpackat under presenning i väntan på att strös så att det är lika friskt och fint till våren som det är nu. Tyvärr tillåter inte detta ruskväder denna rokad, men jag hoppas på en fin dag inom en snar framtid för denna uppgift. Dessutom väntar jag fortfarande på grundstenarna som jag hoppas kommer med beställd transport i morgon.

Nu när huset är räddat har jag fått mer tid till att fundera ut en ordning på allt annat som nu väntar. Ritning på befintligt hus är bland det första, med en tillbyggnad för badrum, hall och kanske även ett litet gästrum ska till. Det ska bli spännande. Sedan gissar jag på att alla papper och ritningar ska gå samma varv bland grannarna och byggkontoret som sist. Hoppas på att slippa ett nytt byggsamråd, men det är väl att hoppas lite för mycket. Sedan ska tomten dräneras så att min trädgård blir något torrare än den är nu. Jag måste boka vatten, avlopp och grundprojektering. Ja, jag har ju att göra, men pappers- och telefonarbete är inte riktigt lika roligt som att svinga handslägga och kofot...kan också tillägga att jag nu äntligen även blivit vän med spännbanden. Inte illa alls!

Här ska det bli en tillbyggnad, betydligt större än den tidigare.

torsdag 24 november 2011

Dags att fira



Igår var jag uppe och hämtade hem ett stort lass med stortegel som en gång varit husets murstock. Timret var hämtat under dagen, likaså all panel och alla takbrädor. Jag sade också tack och adjö till mina pojkar som hjälpt mig med detta arbete. Sedan var det dags att fira!


Den här bilden har jag inte vågat lägga ut förrän nu...huset har stått väldigt nära kanten till sandtagets stup.

Det är denna åtråvärda och dyrbara vara som tvingat bort den vackra stugan från sin plats.

Sista rycket


När jag kom upp i tisdags var det denna syn som mötte mig. En hög med stockar, den ensamma rangliga murstocken och vårdträdet.


Det var nu dags för grundstenarna att märkas. Med hårfönen i högsta hugg torkade jag stenarna så att färgen skulle få fäste och torka. Det digra arbetet tog lång tid och det hann bli mörkt innan jag var klar. Jag hoppas verkligen att färgen håller. Grunden ligger fortfarande kvar uppe där huset stått, den väntar på hämtning endera dagen.


Den forna jordkällaren som fanns under köket.

Grundstenarnas sidor har fått samma bokstav som dess väg.


måndag 21 november 2011

Avklädning




I maj

20111120

20111121

Idag kom gavelröstena med hem!





torsdag 17 november 2011

Nya framsteg, nya fynd


Varje dag tittar jag på huset och funderar över vilken känsla jag har när det ser likadant ut, fast på väg upp istället för ner...

Utsikt från rummet på nedervåningen


Fynd som hittades mellan övervåningens golvbjälklag och hallens takpanel


Taklisten i köket tas ner


Fönstret sitter nästan i trappan


Ytterstockarna uppmärkta

måndag 14 november 2011

Dröm eller verkligeht


Ja, om det bara är en dröm eller ren och skär verklighet vågar jag ännu inte ännu inte sia om, men faktum är att jag nu i dagarna tre har påbörjat nedmontering av det lilla torpet vid Kvarndammen.


Det läskiga är att monsterdumprarna kör långt där nere i grusgropen och skyfflar grus hela dagarna och jag står i det lilla torpet, högt där uppe och får nästan svindel. Lördag och söndag fick jag hjälp att frigöra alla väggar på nedre plan från en mängd tapeter, pärlspont, skåp, skafferier och annat smått och gott. Dörr- och fönsterfoder är nedtaget, likaså alla golvlister och taklisterna i rummet. Dörrar med karmar är räddade, likaså några fönster. Jag har också börjat märka upp väggarna i rummet. Nu väntar jag bara på att mina medarbetare kommer. De skulle kommit idag, men på grund av sjukdom blev detta framskjutet ett par dagar. Nu vill jag bara att de kommer och sätter igång...jag vill ha torpet nedplockat fort som attan, sedan kan jag pusta ut och njuta av den känslan. Men, det är inte utan att jag idag titta på torpet och tänker...tänk den dagen det ser ut så här...fast på väg upp, inte ner.



Dörrfoder, skurklack, tröskel, golvlist och panel möts

Olika färgskikt på panelen i köket

Det går framåt

Jag är tacksamt för all hjälp

Oscar Pettersson

lördag 5 november 2011

Finns det liv finns det hopp...


Efter all bedrövelse konstaterade jag att det inte går att flytta "mitt" vackra lilla torp, men efter att jag pratat med två personer som båda, oberoende av varandra hade sagt någonting i stil med att de där gubbarna i grusgropen borde allt se till att hjälpa dig nu när de ställt till det på detta vis.


Mina tankar satte fart igen, jag ringde min morbror, han som en gång tipsat mig om huset och som känner gubbarna grus. Jag undrade om han trodde det skulle gå att prata med dem om att de kanske kunde hjälpa mig med tanke på allt. "Kom upp imorgon så åker vi och talar med gubbarna", sa han. Sagt och gjort...nervös och full av tvivel inför mötet åkte vi dit. Jag pratade med en utav gubbarna och han hade ett förslag...ett förslag som kanske kan lösa mitt problem så att jag får mitt lilla hus nerplockat ändå. På måndag vet jag mer...


onsdag 2 november 2011

Det har hänt igen


Ja mina vänner, det har hänt igen. Denna gången faller det hela på att torpet inte går att flytta. Inte ekonomiskt försvarbart iallafall. Kranen som skulle behövas måste vara gigantisk och kostar multum. Min sista utväg, som dessutom kändes näst intill stensäker, var att plocka ner torpet, stock för stock.

Inte mycket att stå på på höger sida om huset

Inte ens det går då ägarna till grusgropen tagit så mycket grus och gått så nära huset att endast en remsa på knappt två meter återstår vid ena husväggen, sedan stupar det rätt ner i grusgropen. Timmermännen jag stämt träff med konstaterade att det inte går att placera en ställning intill huset på den sidan för att på så sätt kunna plocka ner stockarna där. Det är inte sant tänkte jag när domen kom. Livet känns bra orättvist just nu.

Det känns också tungt för att det gamla paret som haft torpet som sin sommarstuga de senaste femtio åren verkade bli så glada över min tanke att rädda huset. Jag tror att både de och jag såg fram emot att tillsammans dricka en kopp kaffe framför huset, nyflyttat och klart, en vacker dag. Nu måste jag berätta för dem att det aldrig kommer att hända.

Det jag får försöka trösta mig med är nu istället att be om lov att plocka de saker som går och är värda att räddas. De vackra dörrarna, foder, vedspisen, armaturer, verandan, delar till rörspisen, grunden, stuprören... Så nu återstår endast att hoppas på det, sedan kommer brandkåren och tänder på. Min sorg är stor!





fredag 28 oktober 2011

ska jag våga tro...

Egentligen vet jag inte ens om jag vågar skriva någonting, om vad som händer just nu, här på bloggen. Men jag gör det visst ändå. Det är någonting på gång och jag hoppas att det kommer gå min väg denna gången.

Det lilla torpet som jag berättat om tidigare har nu blivit högaktuellt igen. De båda bröderna som äger grusgropen och det lilla huset har meddelat mig olika saker, men nu brinner det i knutarna, nästintill bokstavligt. Från att läget varit "torpet står ju där det står så du kan ta det senare" till att läget blivit "ska du ha torpet får du ta det nu annars ringer vi brandkåren så att de tänder på" Tjenare, här gäller det att jobba på!

Att forsla bort huset helt går inte...eller går och går...det skulle landa på närmare 400.000:-... och den lösningen finns inte i min ekonomi. Sedan tidigare har jag varit i kontakt med en man som sagt att han gärna hjälper mig med huset. Så drämmer det till och jag tänker...hur i hela fridens namn ska jag kunna hitta en hantverkare som kan hjälpa mig med akut husnedplockning? Jag ringde idag och han svarade att han skulle ringa några samtal och se hur den kommande veckan ser ut, möblera om i sin planering så att han kan komma ut och hjälpa mig. Jag vågar knappt tro att det är sant...



lördag 13 augusti 2011

Turisthotellet på Marstrand

Här i kommunen har det ett bra tag diskuterats om huruvida Ernst Rosén skall få riva och bygga nytt eller spara och bevara det gamla Turisthotellet på Marstrand. Kanske har du redan läst om denna vackra byggnad i Gård och Torp, hos Byggnadsvårdsföreningen eller i GP? Kära byggnadsvårdsentusiaster! Jag uppmanar er att gå in på hemsidan "samhällsföreningen Marstrands framtid", läs om den vackra byggnaden och framförallt SKRIV vad du tycker!


torsdag 14 juli 2011

Studera

Idag kom ett mejl med en länk till mina högskoleansökningar, jag gick in och tittade och jag har kommit in på båda kurserna jag sökt varav en är Byggnadsvård I.

Byggnadsvård I, 7,5 högskolepoäng

Fakta

Kurskod: 1BY035

Ämne: Byggteknik

Nivå: Grundnivå

Institution: Institutionen för teknik

Kursen är inriktad på att deltagarna ska få kunskap om byggnadsvårdens teoretiska utgångspunkter. Teoretisk reflektion behandlas i flera konkreta och praktiska renoverings- och ombyggnadsarbeten. Teorin möter praktiken också i de beskrivande arbeten som deltagarna själva väljer och behandlar som hemarbeten.
Kursen behandlar byggnadsvårdens historiska utveckling till ett nutida synsätt på den äldre bebyggelsen och dess miljöer. Bevarande, renovering och varsam ombyggnad diskuteras i samband med till exempel tillgänglighet enligt aktuella byggregler som Plan- och Bygglagen, BBR men också Kulturmiljölagen.
I kursen ingår också litteraturstudier relaterade till de olika samlingarna. Kursen har en fortsättning i den mer praktiskt inriktade kursen BY9361.

Söktermer: Kulturvård, Bygg-/byggnadsteknik

Jag känner att detta är kursen för mig, frågan är bara vilka dagar det gäller och hur kursen är uppbyggd...och vad min chef säger...

Goda nyheter


Idag var jag och min pappa åter vid det lilla torpet vid Kvarndammen. Eftersom torpet ligger alldeles på randen till en grusgrop tänkte vi att det borde finnas en väg genom sandgropen och upp till torpet eftersom den befintliga bilvägen inte skulle fungera att transportera huset på.

Det såg mörkt ut, men vi gick en sväng så att vi kom upp på en höjd en bit ifrån torpet och där var den...vägen från grusgropen och upp till torpet...än finns det hopp! Denna väg borde en stor lastbil kunna ta sig för att lyfta upp mitt lilla torp och sedan köra iväg det till mig och min tomt.

Titta noga så kan du se vägen upp till baksidan av torpet.



Här ligger torpet som i en grön oas, mitt i sandgropens ökenlandskap

fredag 8 juli 2011

Ytterligare hopp...

Igår fick jag ett samtal från Slöjd- och Byggnadsvård Nääs, det undrades hur det gick för mig. Det var underbart härligt och omtänksamt tycker jag.

Tyvärr hade jag ju inte lika underbart härliga nyheter att berätta eftersom allt är som det är, men jag fick telefonnummer till en herre som ger bort en massa gamla hus här i närheten och som eventuellt kanske också skulle kunna hjälpa
mig att plocka ner det.

Utöver detta fick jag rekommendationen att kräva pengar av han som brutit det muntliga avtalet angående min drängstuga. Pengar som jag lagt ut för ritningar, byggsamråd, schaktning för ett hus med drängstugans mått och för den tid och det arbete jag måste lägga ner på att leta rätt på ett nytt hus. I värsta fall kunde jag lämna in en stämningsansökan...det är ju inte utan att jag blir lite lockad av det, jag har ju ändå lagt ut åtskilliga tusenlappar på detta hus, pengar jag får lägg ut igen på ett nytt hus.

Jag skall undersöka saken mer noga och så får jag väl ringa han där uppe i Örebro och höra vad han har att säga om det...

Utöver detta samtal har jag också fått ordning på min överväxta trädgård. Jag har rensat mina rabatter och grönsaksland, flyttat plantor, skördat och ätit av min potatis och trimmat fram gångar i trädgården så att jag kan gå dit jag vill utan problem...och så att även de minsta växterna får lite mer solljus så de växer sig stora
och starka. Jag gillar ju det vildväxta, men det får ju finnas gränser även för det.