onsdag 15 maj 2013

Lägga golv


I helgen var det så dags...för golvet att läggas. Äntligen har jag spikat klart pappen (i gamla delen). Två lager vindpapp istället för lera blev det i bottenbjälklaget.

Först var det naturligtvis isoleringen som skulle i bjälklaget. Hampaisoleringen som jag hämtade i vintras och som bara legat och väntat på detta. Med kniv och kratta var det bara att börja. Sprätta upp 15-kilossäckarna, strö ut innehållet i påsarna och kratta ut det över bjälklaget. Jag kan ju säga att det dammade en del och hampadammet satte sig i både hals och näsa.

Sedan var det dags att hugga in på granbrädorna som låg i sina långa, fina buntar. Jag ska villigt erkänna att jag tog mig an arbetet med skräckblandad förtjusning. Jag har ju aldrig lagt golv förut, tänk om jag inte kunde. Jag menar...det ska helst bli rakt...jag som inte ens kan såga rakt med en fogsvans. Och så det där med att mäta, jodå, mäta kan jag, men jag kommer aldrig ihåg en enda siffra...hmmm...hur i hela fridens namn kom jag på tanken att flytta ett jäkla torp?

Men det gick som en dans...iallafall de första golvbrädorna. När jag kom till bräda sju eller åtta började det krångla. Den ena brädan efter den andra trilskades, skevade och ville verkligen inte på plats. Efter en tre, fyra olika brädor tänkte jag att det kan inte var fel på fyra nysågade brädor. Felet måste finnas i de som redan är lagda. Och jag började mäta...det var rakt, det var det. Efter många och olika tankar som avfärdades kom jag till slut på att jag kanske skruvat den senaste brädan för hårt, på mittenbjälkarna. Jag menar, bjälkarna är inte helt raka de heller. Jag lossade på mittenskruvarna och vips...nu gick det lättare.

Det var så jag lärde mig att vissa bjälkar behöver salas på för att hamna i lod med de övriga innan de borras på plats. Efter det var det inga problem att få de där fyra golvbrädorna på plats.


Hampaisoleringen strös ut i bjälklaget.

Det ser mjukt och skönt ut...jag hoppas det kommer värma om vintern.



Jag kom halvvägs in i rummet i helgen. Behöver få mått på murstocken innan jag vågar fortsätta.




lördag 11 maj 2013

Det finns att göra


Alltså...det finns att göra här på torpet. I vintras var det fönster, fönster, fönster...och det är det väl i viss mån fortfarande, men nu kan jag variera det med pappspikning (snart klart), lägga isolering i golvbjälklaget, lägga mitt grangolv som nu har kommit, rensa tegelsten till murstocken, lägga panelbrädor på tork... 

Jag har också en del målningsarbete att göra, det är framförallt där fönstren kommer in i bilden just nu. Utöver det målar jag olika prover för att hitta de rätta kulörterna till mitt kök vilket är spännande, men inte helt lätt. Och jag har en del fönster kvar att få ordning på...för att inte tala om fönsterkarmarna...mitt ständiga dåliga samvete. Jag måste bara ta tag i det och hitta någon som kan laga dem åt mig, jag har nog varken tid eller ork att göra dem själv. 

När det gäller den gröna färgen är jag inte helt nöjd, men jag fick en idé när jag läst i senaste numret av Gård och Torp. Grön umbra kanske skulle göra susen. Jag ska nog försöka få till en egen grön färg som passar.

Som om detta inte var nog...jag har en trädgård som börjar vakna till liv och som drar i mig som en magnet. Jag har lovat mig själv att i år får det bli minsta möjliga ansträngning där för att få mer tid till husbygge, frågan är bara om jag kan låta bli.

Direkt från skogen i vintras
Sågades till panelbrädor och lock i vår

Ligger på tork nu

Potatisen ska också i jorden, här den goda Amandine


Fönsterkarmar som ger dålig samvete

Det finns fortfarande några fönster att skrapa, kitta, glasa och måla  



torsdag 9 maj 2013

Hjälp - jag blir galen...


När det gäller uppvärmningen av mitt lilla torp har jag ju tänkt en salig blandning av sol, pellets och ved. Har ju dessutom liksom sedan länge vetat vilken pelletskamin jag skulle ha, eller, iallafall två möjliga kandidater. Nämligen Castile eller Mt Vernon från Quadra-Fire.  
När jag nu utforskat saken lite närmare har jag kommit till den tragiska insikten att dessa inte är kanalanslutna, vilket min kamin måste vara då den ska värma upp fler rum än bara rummet där den ska stå. Jag har visserligen hittat andra, fina moderna gjutjärnskaminer  med lite äldre utseende, men tro det eller ej...ingen är kanalansluten. 

De kanalanslutna kaminerna som skulle passa mitt uppvärmningsbehov passar helt enkelt inte mitt hus, eller är det kanske min smak de inte passar? Oavsett tycker jag att de ser ut som små plåtrobotar och skulle bli ett anskrämligt inslag i mitt lilla torp. 

Men det kan väl ändå inte vara möjligt. Det måste väl ändå finnas en snygg, kanalansluten pelletskamin. Annars är det hög tid att börja tillverka det, NU! Jag behöver den förhoppningsvis i höst. Hjälp!

Det är denna som ska ersättas med en kanalansluten pelletskamin.