lördag 30 juli 2016

De tidigare torpägarna


I början av sommaren fick jag ett efterlängtat besök. Återigen var de som tidigare bott i torpet på visit. 

Jag fick visa upp torpet och det som hänt sedan sist och det är en del. Då, för tre år sedan, hade jag inte ens ett golv att stå på inne i torpet. Denna sommar kunde vi sitta i (byggröran) i köket och dricka vårt kaffe. 

Jag fick två stora fina pelargoner som gåva av mina gäster, sådana som alltid funnits i torpet om somrarna när det stod på sin ursprungliga plats. Nu har de hittat sin plats även här. Tack!

Den lilla grodan


Ja, inte vet jag, men en groda har jag haft vid entrén till huset sedan jag började bygga (vi är ju uppe i några år nu så att säga). Först i en stor pöl vatten som blev kvar efter första grundläggningen. Däri låg grodan och kväkte hela sommarhalvåret...det slutade med att jag då och då gick ut och pratade med hen.

När pölen sedemera försvann och ersattes av en gårdsplan och en granittrappa upp till torpets tillbyggnad trodde jag att grodan var ett minne blott. Hade faktiskt lite dåligt samvete och funderade över vart grodan nu skulle ta vägen. Döm om min förvåning när jag plockade bort plåtarna som legat över lerbyttorna som stått vid trappen sedan i höstas och hittade...tada! Min vän grodan.

På något sätt känns det lite som att hen för tur med sig...som ett gårdsrå...att vara rädd om som i gamla tiders folktro. Hursomhelst är jag rädd om mina grodor. Vem vet, det kan ju faktiskt vara en förtrollad prins...eller handlar det bara om att påminna om egenskaper hos den där som snart ska bo i torpet...(klossa, tossa, hoppetossa) alla benämningar på en  klumpig och enfaldig kvinna...hmmmm...

måndag 18 juli 2016

Semestergöra




De senaste dagarna har det varit en del uppehåll och då passar det ju bäst att vara ute.
Har äntligen jobbat bort det dåliga samvetet för de stackars fåren som gått hungriga nån vecka...börjat knapra sly som en skock getter och skrikit på sin matte "mat, mat...vi vill ha bättre mat".
Dagen efter den stora byggnadsvårdsdagen var fåren prio nummer ett. Det blev inte bara en ny hage åt mina ullbollar, alla de andra hagarna putsades också så att jag snart kan skilja lammen från sina mammor, ja, åtminstone ska baggarna snart få gå i en egen hage. Annars lär det bli kalabalik till jul.
Men jag har också gallrat i den lilla grandungen, mellan torpet och fårens vinterhage. Skönt med lite ljusinsläpp. Tänkte först bara förbereda för ett litet ved- och pelletsupplag nära stugan, men det blev lite mer än så. Det är ju så roligt att använda motorsågen, speciellt när det blir så stor och fin skillnad. Här finns också en plan för ett litet uthus/förråd/hönshus/redskapsbod...så småningom. Hade varit perfekt.
Jag har även försökt få ihop komposten jag tidigare skrivit om. Inte helt lätt när en är amatör och själv, dessutom är den rätt stor, tung och bökig. Fick ihop tre sidor och en fjärde är klar, men inte monterad.


Införskaffade en ny kulör till köksinredningen. Ottossons Antikvit. 
Provmålade luckan till diskmaskinen, tror det blir perfekt.

Rensat bort grankvistar och sly mellan torpet och fårens vinterhage.



Har dessutom hunnit slipa mer på en av dörrarna till torpet.



Äntligen en massa grönt gräs att äta av.

En nöjd liten Olle på grönbete.

Byggnadsvårdsdag i torpet


I onsdags hade jag massinvation av familj och släkt som kavlat upp ärmarna för att hjälpa mig med lite torparbete. Själv hade jag förberett deras besök ett par dagar genom att röja, plocka undan, inhandlat penslar, färg, kitt och en massa annat som var bra att ha till hands.

Det målades, kittades, spacklades, drevades, spikades, lerklinades och det fixades med diskmaskin, spisar och ugn. Vilken fröjd, vilken glädje. Och det bästa av allt är att de inte blev avskräckta...de kommer tillbaka, snart.


Drevning av väggarna innan lerkliningen påbörjas.



Stark arbetskraft. Syrran målar foder och en vägg i badrummet.



Lerklining i rummet.



Ugnen installerade och då kunde vi få varm blåbärspaj.



Målning av hallen. Och nej, nej, nej...det ska inte bli vitt alltihopa.



Lerklining i såtarna för vindtätning i rummet.



Jag hade förberett med lappar i varje rum där olika sysslor fanns nedplitade.
 Det vara bara att gå runt, läsa och välja.




Det skrapades dörrar.



Efter den här intensiva dagen var det dags för ryggläge.